tisdag 30 oktober 2012

Till minne av Kira


Jag stod vid din säng i natt

Jag stod vid din säng i natt, jag kom för att titta till dig.
Jag såg att du grät och hade svårt för att sova.
Jag viskade försiktigt för att trösta dig när du torkade bort en tår:
"Det är jag, jag har inte lämnat dig, Jag har det bra och jag mår bra
Jag är hos dig".

Jag satt bredvid dig när du åt frukost, jag såg när du spillde ut lite kaffe.
Du tänkte på alla gånger du sträckt ut din hand för att smeka mig.

Jag var med dig i affären idag, dina armar börjar värka.
Jag önskade att jag kunde ta några paket åt dig.
Jag önskar att det var mer jag kunde göra för dig.

Jag var med dig när du besökte min grav i dag,
du sköter den med sådan omsorg.
Jag vill försäkra dig om att jag inte finns där.

Jag gick med dig hem och såg när du fumlade med nyckeln.
Försiktigt la jag min tass mot ditt ben, log och sa;
"Det är jag"

Du såg så fruktansvärt trött ut när du sjönk ner i fåtöljen.
Jag försökte så hårt att få dig att förstå att jag stod vi din sida,
att det är möjligt för mig att vara hos dig varje dag.
Jag säger uppriktigt till dig; "Jag lämnade dig aldrig".

Du satt mycket tyst, sedan log du,
jag tror att du då, i kvällens stillhet förstod att jag var hos dig.
Dagen är över, jag ler när jag ser dig gäspa och säga;
"Gud välsigne dig, vi syns i morgon".

När tiden är inne för dig att gå över till andra sidan,
kommer jag att springa dig tillmötes och välkomna dig.

Och då kommer vi återigen att gå sida vid sida.
« Senast ändrad: Augusti 08, 2007, 10:42:16 av RED »

tisdag 10 april 2012

söndag 8 april 2012

Flocken blir större

Det var längesen vi skrev Matte o jag...vintern har varit lång och Matte har jobbat mycket tyvärr..,
men vi har fått en ny kompis som heter Sara som  är en Isländsk fårhund och en väldigt liten tjej.
Och våren är äntligen i antågande så det spritter i kroppen för mycket uteliv i skogen för oss och Matte har kommit i pysseltagen igen :)


Flisan

torsdag 15 september 2011


✿•*¨`*•✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿
Hösten är nu här & alla löven har börjat
falla så sakta ner.
Det jag ej kan förstå, är att jag dig aldrig
mer ska få se.
... För med glimten i ditt ögat, så fick du ju
oss alltid att le.

Jag hoppas du vet, att då du lämnade oss
var den värsta dagen i våra liv.
Och sen försöka förstå att du faktiskt ej
skulle komma tillbaka till oss mer.
Så att säga farväl till dig, var med så stor
smärta i våra hjärtan, & som jag aldrig
trodde jag någonsin skulle behöva berätta.

Men med tiden läker faktiskt ens sår, fast
ärren hos oss för alltid forfarande består.
Och saknaden är ju fortfarande lika svår.

Men jag vet nu att vart jag än livet står, så
hela tiden brevid mig du går.
✿•*¨`*•✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿

måndag 12 september 2011

Så sant...


Du möter många människor i ditt liv.
Men det är endast riktiga vänner som
lämnar spår i ditt hjärta.

måndag 2 maj 2011

Vårtecken...


...äntligen har den härliga våren anlänt. Man behöver verkligen ljuset och värmen efter denna långa kalla vinter. Flisan och Kajsa har fullt upp med alla nya intressanta dofter som uppkommer i vårslasket. Flisan har redan tagit första doppet i bäcken..brr.. Kajsa är inte lika badintresserad, bättre med alla pinnar och annat kul på landbacken.


Susanne

onsdag 22 december 2010

Ett år...


...har redan gått sen vår mamma somnade in p.g.a av sin sjukdom. Otroligt vad fort tiden går..det gäller att ta vara på det som är viktigt, men det har man inte tid att reflektera på alltid....Två dagar före var jag på och hälsade på, "vi ses på onsdag" sa vi, men så blev det inte...på vägen hem från sjukhuset lyssnade vi på Queen "The show must go on"..om och om igen...fin sång som JAG alltid kommer att förknippa med denna dag...Sov gott Mamma



Susanne

onsdag 15 december 2010

Om det någon gång är möjligt att våga,

att göra skillnad,

att ge sig på något som är värt att göras

Så är det NU.

Inte nödvändigtvis med något speciellt syfte

utan för att det får ditt hjärta att bulta litet hårdare,

någonting som ger dig inspiration,

någonting som är din dröm.

Du är skyldig dig själv

att få dina dagar här på jorden att bli betydelsefulla.

HA ROLIGT.

GRÄV DJUPT.

STRRRRRRÄCK UT.

DRÖM STORT.


Förra helgen hade vi kärt besök av lillasyster Ullis med sina två yngsta tjejer Smilla och Ängla. Men det var så kallt och ruggigt så det blev inte mycket "uteliv" , men dock en stunds bus som blev uppskattat av Flisan o Kajsa som gärna är ute i vilket "hundväder" som helst :)


Susanne

onsdag 17 november 2010

Kajsa


Vi har fått en ny familjemedlem som heter Kajsa och är 6 månader. Hon är samma ras som mig, Schäfer och Labrador. Liksom mig älskar Kajsa att vara ute och härja i snön och gå skogspromenader. Först blev jag lite sur att jag måste dela med mig av mattes uppmärksamhet, men det gick över snabbt så nu har vi så roligt tillsammans. Och härligt att det äntligen blivit vinter så det blir snöbollskastning och snöbad:)


Flisan

söndag 3 oktober 2010


Denna vackra dörrkrans har jag fått av Karin , så vacker och höstfin :)

Hösten...


...är nog min favoritårstid med alla vackra färger och om solen får skina. Luften blir så frisk och klar, jätteskönt..även Flisan håller med om det, det blir lagom temperatur för promenader i skogen. Den här hösten har Flisan och jag blivit ännu mindre flock:) även Andreas har flyttat hemifrån...tomt tycker vi, när ingen av pojkarna bor hemma..så är livet men viktigast är trots allt att de mår bra och klarar sig själva. Men modershjärtat sliter ont samtidigt som det känns så jättebra att dom har det bra:) Jan är i Alicante, Spanien nu..där är det somrigt och varmt ännu...

Susanne

torsdag 16 september 2010



Var och hälsade på några vänner som hade lite pyssel som jag tillverkat för några år sedan. Jag har varit dålig på att fota hantverk som jag gjort, så därför tar jag tillfällena i akt och gör det nu. Kul att ha kvar för egen del som inspiration.

Susanne

Höstmörkret...

...har nu återvänt igen. Men det har ju sin tjusning det med, man får tända mycket ljus och mysa på kvällarna. September är min favoritmånad om solen får skina..och när alla vackra färgerna börjar ge sig till känna. Lagom skön fräsch luft för Flisan och mig när vi ska återuppta våra motionsrundor, vilket inte skadar nån av oss:) så nu är det bara att sätta fart!

Susanne

måndag 14 juni 2010

En personlig present


...kan man göra i form av ett "dass", med en rolig figur som föreställer personen som ska få det. Då kan man göra som jag gjort här, sätta dit ett fiskespö, lite verktyg m.m som speglar personens intressen, en väldigt uppskattad gåva..

Susanne